Kära läsare, jag skulle skriva något roligt. Och lättsamt. Men jag fastnade i grubblerier och det ständiga letandet efter siffror. Siffror som ger svar på alla frågor. För endast siffror är objektiva. Sen kan de användas till att stödja ytterst subjektiva uppfattningar men siffror är ändå siffror. Hjältar och stora ledare (som jag har skrivit om tidigare) vinner inte folkets stöd med hjälp av siffror. Men jag kommer aldrig att bli en hjälte eller en stor ledare. Tyvärr.
Lite perspektiv är nyttigt. Även fast nya perspektiv, andras perspektiv, kan förstöra de sanningar som man så mödosamt har byggt upp. Det är jobbigt. Så jobbigt att man ibland inte orkar ta in nya perspektiv. Man orkar inte riva ner sin verklighetsuppfattning för att ge rum åt nya mer komplexa verklighetsbilder. Det är så många perspektiv att ta hänsyn till, så många bottnar i samma berättelse, så många nyanser, så många halvsanningar, halvlögner och hellögner invävda i den väv som vi vill tro är sanningen. Då är det ibland, eller oftast, lättare att köpa en paketlösning. Köpa en enkel och begriplig sanning. Och sådana finns alltid till salu. Och de är billiga. När man står där förvirrad av dubbla budskap och motsägelsefulla sanningar levererade från höger och vänster så står opportunisten alltid där som ett Jehovas vittne med Vakttornet i handen. Opportunisterna jobbar lite som bankerna - det gäller att sälja in en paketlösning. Jaga helkunder. Ge oss fullmakt till ditt liv och vi ger dig trygghet, enkelhet och svaret på allting. Aldrig mer ska du behöva ifrågasätta och förhandla, kolla upp priser och alternativ. Aldrig mer ska du behöva tänka själv och ta egna beslut. Likt Storebror tar banken hand om dig. Du får ett gratis kreditkort om du försäkrar ditt hem, din bil och ditt liv hos oss. Och låser dina pengar i pensionslösningar du inte begriper men det gör ingenting - du behöver inte begripa. Banken tar hand om dig. Storebror tar hand om dig. Du får handla på kredit för 14% ränta och inte behöver du bry dig om några betalningar - det tar vi hand om. Inte behöver du bry dig om räntehöjningar och prisjusteringar - du kommer inte ens att märka av det. Vi drar lite extra från ditt konto bara. Slappna av och sluta tänk.
Men nu var det inte bankerna jag skulle skriva om. Opportunisten står där leende och välkammad och med svar på den yttersta frågan om livet, universum och allting. Svaret är levererat med schvung och styrka. Svaret kan ibland bara bestå i ett ord. Ett enkelt ord som alla förstår. Inga om och inga men (bara män). Ett ord - en sanning. Ordet kan t.ex. vara invandring. Det kan, om man vill, vara svaret på allting. Allt ont och allt gott kan härstammas från invandring eller befrielse från invandring. Om det är den sanningen man har köpt. Allt är möjligt och man väljer själv vad man vill köpa. Allt är till salu.
Det är jobbigt med perspektiv men nyttigt, som sagt var. Så här kommer lite tvångssiffror. Om jag nu har räknat rätt (och det har jag förstås) så är Sverige är till ytan 43 gånger större än Libanon och de har en befolkningsmängd som är 43% av vår. (43 - svaret på allting? Kanske var Douglas Adams nära sanningen när han skrev att 42 är svaret på den yttersta frågan om livet, universum och allting. Men antagligen inte). Till saken. Jo vad jag skulle skriva var att i Libanon är 20 % av befolkningen syriska flyktingar (var 5:e person för er som har svårt med det här med procenten). Totalt har cirka 23700 syrier fått asyl i Sverige sedan inbördeskriget började. För att komma upp i Libanons nivåer skulle vi ha 2 miljoner flyktingar i vårt land. Skulle vi ytmässigt ta emot motsvaraande flöde av flyktingar skulle vi bli invaderade av 43 miljoner syrier. Tänk er - 43 miljoner!
Vadå är vi svenskar inte bra och snälla och generösa? Är vi inte det mest gentila folk av alla folk? Tar vi inte emot flest flyktingar i Europa? Är vi inte på det stora hela fantastiska?
Kanske.
Vi har gett 77 gånger fler syrier uppehållstillstånd än vad vårt östra grannland. Finlands minne är tydligen kort. För 70 år sedan var det "Finlands sak är vår sak" och finnarna skickade ungarna till Sverige som vi tog emot och fostrade som den naturligaste saken i världen. 80 000 barn togs emot av svenska fosterföräldrar - minns det Finland. Själv är de inte ett dugg intresserade av att ta emot barn från krigshärjade området. Om våra kära grannländer hade varit lite mer generösa så kanske vi svenskar kunde se om vårt hus lite mer. Dela på bördan. Om Finland blir invaderade igen hoppas jag att vi benhårt håller på gränserna. Då är det "Finlands sak är Finlands sak" som ska gälla. Fast det tycker jag egentligen inte. Men jag tycker att finnarna gott kan leva lite mer efter den gamla devisen att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Jag kan bli ledsen över att det inte verkar finnas något samarbete mellan de nordiska länderna. Man låter grannen ta skiten och ger sina medborgare skattefritt i december (Norge) så att man kan handla mer julklappar åt de sina. Vart tog solidariteten vägen? Om den någonsin har funnits.
Hur som helst så tycker jag inte att vi ska ta emot 43 miljoner syriska flyktingar. Eller 2 miljoner. Men perspektiv är nyttigt. Och siffror är kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar