Av någon anledning så kommer mina resonemang ofta in på tro och religion. När jag spånar själv såväl som när man sitter och diskuterar livet och allt och ingenting med någon vän. För vi är omringade och formade av religionen. Varken vi vill eller inte.
Här sitter jag och tittat på den elektriska adventsstaken med sina sju lampor och i fredags firades det Lucia. Snart är det jul och därefter kommer påska. Ja ni hör.
Igår halvlyssnade vi på ett reportage om ungdomar som slutat eller aldrig börjat dricka på grund av att de var troende. De pratade om skuld och skam. Jag tyckte synd om dem. Synd om dem för att de kände skuld och skam för att de drog några bärs på en fest i första ring. För att de för en stund var som alla andra. För att de var mänskliga. Just nu pågår en uppläsning ur en egyptisk roman som handlar om jihadister och stackare som tror att det är guds straff att de har förlorat ett barn eller vad ont liver än må bjuda på. Deras gud tynger dem med skuldkänslor och straff.
Jag å Tess började resonera. Vad säger kristendomen egentligen om att dricka? Vi googlade.
"Vin gläder människans hjärta" säger Kung David (Ps 104:15) och kung Salomo förklarar att vin är en lämplig dryck för den som har "en bedrövad själ" (Ords 31:6).
Gud som skapade allt skapade även vinet till människans glädje: "Vinet gör livet glatt!" (Pred 10:19) "Drick ditt vin med glatt hjärta!" (Pred 9:7) "Deras hjärtan skall glädja sig som av vin" (Sak 10:7).
Ponera att bibeln talar sanning och att Gud finns. I så fall så tror jag att Gud skapade vinet någon gång under lördagsnatten. Utarbetad och uttråkad drog han sig en redig fylla. Vaknade upp bakis som bara den och bestämde sig för att det här måste bli en vilodag. Illamående och lite skamsen och vred bestämde han sig för att ok det här med vin var en hit men det är lite för bra för att vara sant så alla människor som tar lite mer än vad som kan kallas måttligt kommer att få lida dagen efter.
Så han såg till att alkoholen kom med en tvist. En bitter eftersmak. Som med allt annat som bringar glädje åt människan. Sex, godsaker, äventyr och vin. Aldrig ska man få ha kul. Eller kul kan man ha men sedan skall skulden och skammen infinna sig. Konsekvenserna. Som när vi åt av äpplet. Eller Eva åt av äpplet rättare sagt. Jag tror att det var Eva och inte Adam som åt av äpplet för att Adam var så jävla tråkig. Tråkig och feg. Lydde blint utan att tänka. Som en soldat. Män verkar vara lite bättre på det där med hierarki och blind lydnad. Jag vet inte om jag tycker att det är något aktningsvärt.
Bibeln tar dock sitt ansvar och varnar för missbruk (Ef 5:18, 1 Tim 3:3) "om berusningen går till överdrift kan man tappa både sans och vett" (Hos 4:11), "bli omtöcknad" (1 Mos 49:12) och "aggressiv" (Ords 23:29-30).
Och i Ordspråksboken 23:29-35 är det ord och inga visor:
Vem ropar "ack", vem ropar "ve"? Vem vållar kiv, vem klagar? Vem har sår utan orsak? Vem har dimmiga ögon? De som stannar länge vid vinet, de som går för att pröva kryddat vin (glögg?)." "Dina ögon får då se konstiga syner, och ditt hjärta talar galenskaper" Det skulle kunna vara en beskrivning av vem som helst kl. 01.55 på Plaza.
Man kanske skulle ta och läsa bibeln ändå. Den verkar ju rätt underhållande faktiskt. Och mitt i prick på sina ställen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar