Jaha då sitter man här återigen i grovköket i den gamla kåken och tittar ut över trädgården. En grå sådan. Vi befinner oss någonstans mellan vinter och vår. Vårvinter! tänker alla jämtlänningar och det drar automatiskt och omedelbart till era mungipor, ett kroniskt och medfött tics som alla jämtlänningar lider av, bara av tanken på vårvintern.
Vårvinter var för mig en okänd årstid tills jag flyttade upp till Östersund. Jag lärde mig snabbt att det i själva verket finns 5 årstider och att det är vårvintern som är årstiden med stort Å. Fast det skulle visa sig vara en lögn att det finns 5 årstider i Jämtland. Det finns i själva verket 3,5: vinter, vårvinter, höst och ett par dagar i juli som i bästa fall kan benämnas sommar.
Hur som helst så är det alltså vårvintern man väntar på hela året. Det är den som gör att man uthärdar långa mörka vintermånader, stormiga höstar och parodiska somrar. Men här söder om Dalälven finns inget som heter vårvinter. Här har vi vinter, aprilväder eller vår. Men å andra sidan så har vi en vår och det är ingenting Jämtland kan stoltsera med. Jag har inte upplevt en hel vår på 7 år. Jag saknar videtussar och mattor av blåsippor och vitsippor, tussilagon och krispigt gräs i en grön nyans som nästan bländar. Men jag skulle nästan kunna hinna uppleva våren i Uppland och sedan lagom komma upp till vårvintern i Jämtland. Men jag tvivlar. För i år kom inte vintern igång på allvar förrän i januari och nu är det redan vårvinter i Östersund. Här på nordupplandsslätten är det vår varannan dag och vinter varannan. När jag kommer upp till Östersund igen i slutet av mars är antagligen vårvintern redan överstökad och Storsjön ligger öppen igen. Inga långfärdsskridskor i år med andra ord. Men har jag tur får jag uppleva min första jämtländska vår! Kanske hinner jag först uppleva uppländsk vår och sedan den första jämtländska våren på urminnestider (hur nu en sådan vår ter sig - det är det ingen nu levande människa som vet). Kanske kommer jag att få vara med och uppleva något historiskt! Men mest troligt kommer redan hösten ligga och lura i Storsjövassen när jag kommer upp. Jag är inte pessimist i detta fall - jag är realist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar